Påsktider är ju äggtider. Men varför äter vi ägg ?

Ägget är en symbol för liv och för Jesu uppståndelse på påskdagen. Att påsken blivit den stora ägghelgen beror dels på att det var förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk. Dels på att det började bli ljust igen på våra breddgrader, en signal till hönsen att det var dags att börja värpa igen efter vintermörkret. Plötsligt fanns det gott om ägg och man kunde ladda kroppen med välbehövliga vitaminer och proteiner. Under påskveckan äter vi runt 2 000 ton ägg, dubbelt så mycket som normalt. Bara under påskaftonskvällen beräknas det gå åt 6 miljoner ägg i timmen!

 Det är inte så enkelt längre att välja vilka slags ägg som ska inhandlas för påsken. Det finns en uppsjö av olika varianter numera. Det är ekologiska, bruna eller vita, tvättade eller otvättade, från hönor frigående inomhus eller utomhus etc. En del av de nya uppfinningsrika äggnamnen är rent komiska och  känns onekligen krystade. Varför heter det lantägg? Det är en självklarhet att de produceras utanför stadsgränserna. Det finns ju inga ”stadsägg”.  Ett annat exempel är gårdsägg. Mig veterligen finns inga ”villaägg”. Det senaste  jag noterat är köksägg. Finns det köksägg så kan man ju tänka sig att det också kan finnas” sovrumsägg”. Och dummast av dem all a- Färska ägg. Det skulle vara konstigt om de vore immuna mot åldrande efter 2 veckor i butiken.

I min barndom så målade mamma äggen (det görs väl fortfarande antar jag) som ett ansikte. Som ni ser ovan har utvecklingen gått framåt och nu görs glammiga äggmålningar. Om man lägger ner så mycket jobb så passar de ju bäst som dekoration på påskbordet eller annorstädes.

Verkligt lyxiga ägg tillverkades av guldsmeden och juveleraren Karl Fabergé åt den sista Tsarfamiljen i Ryssland. De kejserliga Fabergéäggen är några av de mest fantastiska, dyrbara och påkostade antikviteter som existerar.

Den kejserliga familjen Romanov.

Varje år lät Kejsar Alexander tillverka ett ägg till sin fru. De blev allt lyxigare och mer dyrbara med åren.

Det här är det första ägget som kejsarinnan förärades med. Inuti den fanns en miniatyr av det kejserliga emblemet i diamant från vilket det hängde ett litet rubinhänge. Tyvärr finns varken hönan eller hänget kvar idag.

Av de 50 ägg som tillverkades åt tsarfamiljen finns idag finns 43 stycken bevarade. Några av dem finns på muséer, men de flesta återfinns i samlingar hos välbeställda samlare världen över.

Pyntandet är inte lika krävande på påsken och det är skönt. Det räcker med lite blommor, fjädrar och kanske någon påskkärring i ett fönster. Det är på påskbordet det går att låta kreativiteten flöda.

Söta uppläggningar med kycklingar och möss. Inte alltför svårt att åstadkomma.

Jag önskar en Glad och skön Påsk!